Superman finns. Det ska jag bevisa i detta inlägg. Det finns kackerlackor också, därför slänger jag mina sopor varje kväll efter matlagning. Igår kväll när jag var på väg ut för att slänga soporna hörde jag att sopbilen kom precis i den stunden så jag bestämde mig för att vänta ett litet slag. Som tidsfördriv tog jag på mig min pyjamas eftersom det spelar ändå ingen roll vad man har på sig när man ska snabbt in och ut tänker jag (jag hade i alla fall inte på mig min kära morgonrock). Jag stänger dörren till min lägenhet, springer ner för trapporna och öppnar lägenhetsporten- jag känner mig snabb och smidig, har både soporna och nycklarna i samma hand. Ut springer jag och slänger soporna- men soporna är inte det enda jag slänger. Där långt ner i den smutsiga stinkande soptunnan ligger tre andra soppåsar, min soppåse och mina nycklar. Och där står jag i bara pyjamas. Det kom en dam från mitt hyreshus, hon skulle också slänga sopor och undviker som tur var att slänga sina nycklar. Jag säger till henne ” Ta kledeia moy!” Som betyder ”Mina nycklar!” Hon får syn på dem och blir alldeles till sig, hon skriker högt och viftar armar. En äldre man i mössa dyker upp från ingenstanns, detta är vår Superman, han frågar vad som står till. Damen skriker att stackars flickan är från Sverige och har tappat sina nycklar i soptunnan. Ord och inga visor, han tar tag i hela soptunnan och välter den, det är ingen liten soptunna. Han tar sin anaptiras (tändare) och går in i tunnan med den för att kunna se. Han rotar omkring lite, damen skriker som om hon var på repeat ”PROSEKSE KYRIE” (se upp herrn, försiktig herrn) eftersom det ibland passerade bilar. Tydligen hade nycklarna fastnat i något skit bakom någon sopa. Han får fatt i dem, ger dem till mig och sedan försvinner han spårlöst. Slutet gott, allting gott. Vilken trevlig dam som var med mig hela tiden och vilket nyckeläventyr!

